Carlos Gardel är från Uruguay

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Diskussionerna om Carlos Gardels ursprung är i princip lika gamla som hans död. Sedan han lämnat oss för alltid i Medellín, Colombia 1935 har Uruguay, Argentina och så även Frankrike ibland varit i tvister om var “Silverflodens sparv” var född.

Här vill jag idag komma med ännu ett inslag i debatten som skulle kunna ge större vikt till teorierna som stöder Uruguay i debatten. Texten publicerades i Edtamerica den 1 juni i år. Vill ni läsa textens spanska version klicka på följande länk:

http://nuevatrinchera.wordpress.com/2013/06/01/gardel-es-uruguayo/

images

En universitets professor “bevisar” matematiskt att Carlos Gardel är från Uruguay.

Madrid – Eduardo Cuitiño har användt sig av metoder som Gauss kurva (s.k. klockan) för att ta fasta på att sångarens ursprung ligger i Tacuarembó, i norra delen av charrúa-landet.

Sannolikheterna och matematiken tillhör de senaste ingredienserna som har blandat sig i dispyten mellan Uruguay och Argentina om tangosångaren Carlos Gardels ursprung. Detta tack vare en märklig bok av Eduardo Cuitiño vars titel är: Gardel: den döde som talar.

I verket som presenterades denna vecka i Montevideo, argumenterar denne 36 årige professor i Sannolikhet och statistik vid Montevideos ORT universitet, att författaren och kompositören av “Volver” (Att komma tillbaka) och “El dia que me quieras” (Den dag då du älskar mig) enligt “sannolikhetslärans logik” föddes i Uruguay. Det förklarade han till nyhetsbyrån Efe i en intervju idag. Genom att analysera de fysiska dragen och att jämföra bilder försvarar han det faktum att artisten var produkten av en incest mellan hans farfar (i livet som hans far) löjtnanten Carlos Escayola och dennes förmodade dotter Maria Leila.

Det här är inte någon ny teori. Carlos Gardel stiftelses ordförande i Tacuarembó (Uruguay) Heber Moreira, förklarade för några år sedan att Gardel kunde vara produkt av en sådan händelse. Cuitiño utförde också detaljerade kalligrafiska jämförelser med diverse av Gardels dokument och skrifter och kom till slutsatsen att hans testamente där han själv befästade att han var fransman, i verkligheten var falsifierat. “Bokstävernas storlek och form stämmer inte. Dessutom är Gardels underskrift av kontinuerlig linje vilket det inte är i testamentet” hävdade professorn. Genom ett 200-tal sidor reviderade Cuitiño sångarens livs viktigaste händelser och jämförde tiotals bilder, officiella dokument, brev och skrifter under mer än två års arbete.

Verkets författare försvarar incestteorin tack vare “matematikens ofelbarhet”. Professorn satsar på den så kallade “Uruguayiska teorin” som poängterar att kompositörens ursprung ligger i Tacuarembó, 39 mil norr om Montevideo och han motsätter sig helt  den “fransyska” teorin som placerar ursprunget i Toulouse (Frankrike) och som försvaras av Argentina. En av de huvudsakliga tekniker som användes var Gauss kurva (s.k. klockan), en matematisk formel som normalfördelar fel.

Med hjälp av denna formel analyserade Cuitiño diverse fotografier på sångaren som liten och tillsammans med en liten flicka vars identitet han hävdar vara Francisca Franchini, dottern till Rosa C. Franchini som tog hand om sångaren under några år.  Genom att speciellt observera kroppsproportionernas skillnader mellan barnen fastställde författaren att den framtida sångaren sannolikt var 7 år och hon var 11 år. . “Genom att ta hänsyn till när fotot var taget (1894) mätte jag några skillnader mellan underarmarna och fick fram några klockor och därifrån kunde jag få fram några sannolikheter. Det mest sannolika var att Gardel kunde vara 7 år gammal och därför född 1887 som sonen till Carlos och Maria, spekulerar han.

I slutet av boken ber författaren till de myndigheter som gäller i Uruguay att tillåta genomföra ett DNA-test på kropparna från Escayola och Oliva som ligger i Tacuarembó för att definitivt kunna fastställa hans tesis. Enligt denna finns i Buenos Aires Gardelmuseeum “bevis i form av hårstrån på borstar och sångarens kläder” och därifrån “kan man få det DNA som behövs” för att jämföra med det från hans påstådda föräldrar. Författaren påstår att han inte vill konfronteras med Argentina utan vill försvara en “Rioplatensisk teori” framför den “fransyska”.

“Gardel var rioplatensisk (från Rio de la Plata). Han föddes i Uruguay och fick argentinskt medborgarskap. Han sjöng till Buenos Aires, stad som han älskade och också till Uruguay”, underströk han. “Tyvärr är hjärtana från Rio de la Plata i strid med varandra; det finns en Berlínmur i den här floden, en mental mur som skiljer Uruguay från Argentina”, tillade han. En separation som verkar lika odödlig som själva Gardel vars oförbyttliga röst för alltid släcktes i en oförväntad flygolycka i Medellin (Colombia) 1935.