Kubas system för demokrati är unikt

Salve hjärtevänner och läsare!

Ännu en gång har jag hittat en text som skänker annat ljus över det ständigt återkommande ensidiga information om den lilla gröna ödlan i Karibien, Republiken Kuba. Jag ser inget annat alternativ än att blogga denna text skriven av Eva Björklund i mars 2018 i direkt anslutning till de kubanska valen och med en introduktionsinslag av Zoltan Tiroler från den 18 april.

Precis som jag en gång för några månader sedan skrev så är demokrati ett vitt begrepp och varje folk ska kunna välja sina egna former. För vissa är det bara att gå ut och rösta vart fjärde eller femte år utan annan typ av inblandning i landets politik under perioden. Andra nöjer sig inte med det och väljer andra former av delaktighets demokrati för att kunna leva upp till namnets etymologiska betydelse, folkets makt.

Läs och begrunda!

Kubas nyvalda Nationalförsamling sammanträder. Det är den som utser landets regering, inklusive president.

Det sprids mycket desinformation om Kuba och dess valsystem. Vi försöker räta ut frågetecknen.

Först lite om rapporteringen på Sveriges Radio, därefter följer en beskrivning av det kubanska valsystemet.

Fel igen, Lotten Collin

På Sveriges Radio fortsätter Lotten Collin sina ovederhäftiga rapporter. Nu gäller det Kubas president. Här säger Collin att det är Kommunistpartiets Kongress som utser den nye presidenten. Faktum är att det är det nyvalda parlamentet, Nationalförsamlingen, som vid sitt första sammanträde har som en av sina uppgifter att utse ny regering, inklusive president. Långt ifrån alla i Nationalförsamlingen är medlemmar i Kommunistpartiet. Partiet hade kongress 2016, så hon är ute och cyklar igen.

Likaså hävdas ideligen, också av Collin, att det nu är den förste som inte heter Castro som blir president efter revolutionens seger 1959. Det stämmer inte heller. Den förste var Manuel Urrutia, som snart efterträddes av Osvaldo Dorticos. Denne var president till 1976 då Fidel Castro tog över, för att efterträdas av Raul Castro, som nu fullgjort två mandatperioder på fem år.

Zoltan Tiroler 180418

Kubas system för att välja folkets företrädare i beslutande kommun-, läns- och nationalförsamlingar, samt president och regering, är unikt. Det finns inget liknande i världen.

Kubas system har vuxit fram ur landets historia, en liten nations kamp för frihet, självständighet och människovärdigt liv, mot 1800-talets spanska kolonialism och sedan mot supermakten USA:s ständiga, aggressiva anspråk på att kontrollera öriket.

Historien har lärt Kuba att varken tillåta utländska krafter eller privat rikedom att påverka valen. Kubanerna nominerar och väljer sina företrädare från grannskapsnivå och uppåt, utifrån deras insatser i grannskapen, folkrörelserna, de statliga organen och inte utifrån några fagra vallöften.  Det är ett noga genomtänkt system för representativ, deltagande demokrati.

Det handlar om val till politiska församlingar utan partier, utan vackra vallöften, utan personvalskampanjer, utan pengars inflytande, utan tävlan om ekonomiska fördelar (inga mutor, inga arvoden, nästan bara fritidspolitiker). Hur går det till?

Allmänna och hemliga personval på alla nivåer

Rösträtt från 16 år

Små valdistrikt

Nomineringar på kvartersnivå, kommunnivå och folkrörelsenivå

Alla valda har regelbunden redovisningsplikt inför sina väljare, som kan återkalla mandatet

Valda församlingar i kommuner, län och hela landet

Val till national- och länsförsamlingarna äger rum vart 5:e år, till kommunförsamlingarna med 2,5 års mellanrum. Vartannat val till kommunförsamlingarna är starten på en halvårslång valrörelse med val till länsförsamlingar och nationalförsamling. Slutligen president- och regeringsval, samt styrelseval i länsförsamlingarna.

Direktnominering på kommunnivå

Kuba har 168 kommuner uppdelade på 15 län, och den särskilda kommunen ”Ungdomsön”. Kommunerna är indelade i kommundelar med 3–10 000 invånare på landsbygd, och upp till ca 15–60 000 i stadsbygd. Kommundelarna är i sin tur indelade i små geografiska valdistrikt med ca 1 000 invånare, men i de minsta kommunerna kan ett valdistrikt omfatta så lite som ett par hundra invånare. Distrikten är indelade i 2–8 grannskap eller byar – motsvarande CDR-kvarterskommittéernas upptagningsområden – med från ett 50-tal upp till ett par hundra invånare.

Nomineringarna till kommunalvalen sker direkt på öppna grannskapsmöten. Nomineringsdebatten är öppen, deltagarna känner varandra och röstar på dem de har mest förtroende för. En USA-stödd dissidentkampanj försökte lansera 175 egna kandidater, men ingen av dem fick sina grannars förtroende.

De två som får flest röster blir nominerade till kommunförsamlingen. Presentationer med ålder, utbildning, yrke, medlemskap i organisationer, internationella insatser mm sätts upp på anslagstavlor på välbesökta platser runt om kommunen inför valen.

Den 26 november 2017 ägde kommunalval rum i 24 365 vallokaler över hela Kuba, med en andra omgång 3 december där ingen av kandidaterna fått över 50 % av rösterna. Av nominerade 60 870 kandidater valdes 12 515 ledamöter till landets 168 kommuner. Valdeltagandet uppgick till ca 86 procent, 4 procent blankröster och 4 procent ogiltiga.

Kommundelsnämnder för deltagande demokrati

I varje kommundel bildas en nämnd bestående av kommunförsamlingens ledamöter i kommundelen och representanter för grannskap, organisationer och verksamheter i kommundelen. De väljer en ordförande, som får gå igenom en kurs för att kunna sköta sitt uppdrag.

Det blir en slags kommundelsstyrelse för att se till att all verksamhet sköts som den ska, kanalisera klagomål från medborgarna och bidra till att lösa problem som de tar upp, eller som nämnden på annat sätt blir varse. Genom att kommundelens kommunfullmäktigeledamöter ingår i nämnden, finns direktkanal till kommunfullmäktige som kan fatta beslut om sådant som t ex behöver finansiering, men de problem som kan lösas inom kommundelen stannar där. Det finns också direktkanal till alla folkrörelsers lokala organ.

Kommundelsnämnden ska följa utvecklingen och redovisa den i öppna möten med invånarna, liksom alla ledamöter ska genomföra regelbundna öppna redovisningsmöten i sina distrikt, där väljarna kan besluta att genomföra nyval om de inte är nöjda.

Kommunerna nominerar kandidater till national- och länsförsamlingar

Inför valen bildas en valberedning i varje kommun med representanter för folkrörelserna: Fackföreningsrörelsen CTC, Kvinnoförbundet FMC, Småbondeförbundet ANAP, Kommittéerna för Revolutionens Försvar CDR, Elevförbundet FEEM och Studentförbundet FEU, med representanten för CTC som ordförande. De lägger förslag till kommunförsamlingen som nominerar kommunens kandidater till läns- och nationalförsamling.

Länens storlek uppgår i medeltal till 600–700 000 personer. Stor-Havanna har dock 2,2 miljoner indelat i 15 kommuner.

Högt valdeltagande gav 53 procent kvinnor i Nationalförsamlingen

I valen till Nationalförsamlingen 11 mars uppgick valdeltagandet till 82,9 procent av 8 926 575 röstberättigade. Giltiga valsedlar 94,42 %, Ogiltiga 1,26 %, Blankröster 4.32 %

Och kvinnorna fick för första gången majoritet med 53 procent av ledamöterna.

Presidentval 19 april

Den 19 april kommer den valda Nationalförsamlingen att konstituera sig och välja landets president. Inom sig väljer de 605 ledamöterna ett Statligt Råd bestående av en ordförande, en förste vice och fem vise ordföranden, en sekreterare och 23 ledamöter därutöver, dvs. sammanlagt 31 ledamöter. Ordföranden i Statliga Rådet är tillika Kubas stats- och regeringschef.

Den 23 mars sker konstitueringen av länsförsamlingarna som väljer styrelse, ordförande och sekreterare.

Inga höga löner

Ledamöterna i Nationalförsamlingen får inga personliga eller ekonomiska fördelar. De behåller sina gamla arbeten och får tjänstledigt utan lön. Under tiden får de ersättning som motsvarar lönen och traktamente för extra kostnader för att resa till och vistas i Havanna. Ledamöterna är skyldiga att hålla kontakt med sina väljare, lyssna på deras klagomål, deras förslag och regelbundet inför dem redogöra för sin verksamhet som ledamot. De kan när som helst få sitt mandat återkallat av sina väljare.

Amerikas Förenta Stater, Republiken Kuba, demokratin och världen

För det första

Världens så kallade största och mäktigaste demokrati, USA (knappt 319 miljoner invånare) har världens rättsosäkraste indirekta valsystem där elektorer tillkom enligt grundlagen så tidigt som 1787 med anledning av att presidentens makt inte skulle begränsas. Detta gör att det många gånger hänger på en enda elektorsröst vem som blir president då i fall av lika resultat, träder representanthuset och röstar fram den nye presidenten via en röst per delstat. Detta har hänt 1824, 1876, 1888 och, senast, år 2000 när 537 röster i Florida gjorde att George W Bush och inte Al Gore blev president. Att få majoriteten av rösterna i landet innebär inte att man blir president. Detta istället för att ha direktval både centralt och i delstaterna vilket skulle öka representativitetens trovärdighet. Drygt 55 % har valdeltagandet varit i det senaste valet.

Det är just den demokrati som låter finansvärlden ta över politiken genom lobbing och finansiering av röstjakt istället för att agera politiskt, förändra och dela och fördela rättvist.

Det är den demokrati som låter ett fåtal människor berika sig på de stora majoriteternas bekostnad istället för att jämnare fördela resurserna. Detta i namnet av det fria valet och den “frihet” som det innebär.

Det är den som diskriminerar sina svarta – dem som hjälpte till att bygga upp landet som slavar – istället för att kämpa mot främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Exempelvis dödades av polisen från januari till juni 2015, 381 svarta vilket är 24 % av antalet dödade. Detta i förhållande till hela befolkningens proportioner där 13 % är svarta gör att det är 2,5 gånger större sannolikhet att svarta skjuts till döds än andra grupper.

Det är den som räddar finans- och bankinstitutioner från bankrutt med hjälp av skattepengar som sedan aldrig betalas tillbaka istället för att hårt reglera finansvärlden och vinstuttag. Exempelvis fick Fannie Mae och Freddie Mac 100 miljarder dollar var och American International Group fick 85 miljarder dollar 2008. Staten tog visserligen ”kontroll” över dem men i slutändan var det det amerikanska folket som betalade.

Det är den som utesluter de fattigaste genom att beröva dem möjligheterna att skaffa sig ett värdigt liv istället för att skapa fler förutsättningar för ett rättvisare samhälle med resurser till alla. Som exempel kan vi nämna de dåliga bostadslånen under 2008 som senare lämnade tusentals amerikaner bostadslösa på grund av den stora finanskrisen och som sedan bostädernas nya ägare kunde spekulera med, eller också en helt privatiserad sjukförsäkring som endast accepterar dem som har råd att betala.

Det är den som lägger sig i andra länders angelägenheter utan att be om tillstånd att göra det istället för att sätta igång och lösa de stora inre problem som den har på hemmaplan. Som exempel kan vi nämna Libyen, Irak, Iran, Syrien, Egypten, Ukraina, Ryssland, så som stora delar av Latinamerika m.m.

Det är den som beväpnar sina nästkommande ”fiender” genom att i våra ögon omvandla dem från vänner till ovänner för att fortsätta utveckla vapenindustrin istället för att utnyttja dessa enorma resurser på hemmaplan. Exempelvis kan vi nämna två av de mest misslyckade interventionerna, Hussein i Irak och Gaddafi i Libyen, två helt oberoende och suveräna nationer som i sinom tid tog avstånd från dollar baserade ekonomier och försökte förstärka sina egna valutor.

Det är den som ställer sina egna intressen före världens och främjar krig istället för att kämpa för freden och hålla sig utanför beväpnade konflikter, t.ex. återigen Irak, Libyen, Afghanistan, Syrien, Egypten, Ukraina, Ryssland och stora delar av Latinamerika m.m.

Det är den som har ansikte att tala illa om dem som inte vill följa efter dess egna villkor istället för att fridfullt etablera vänliga relationer med alla världens fria idéer. T.ex. Kuba under 6 decennier vilket trots lättnad i relationerna idag fortsätter med blockaden.

Det är den som hjälper till att störta legitimt valda makthavare för att installera marionettregeringar och kaos istället för att lägga sig i finansvärldens expansion och politiska övertag och ro det egna ekonomiska projektet i land. Två klara exempel i historien är Allende i Chile och Albenz i Guatemala och lite närmare i tiden med andra mer sofistikerade medel Dilma Roussef i Brasilien och Cristina Fernandez i Argentina och nu senast försöken att destabilisera och störta Venezuelas president Nicolás Maduro.

Det är den som med hjälp av sina egna mediemarionetter upprepar en lögn det antal gånger som behövs för att den ska bli sann istället för att granska sig själva och låta en granskande journalistik röra sig fritt. Som exempel i det här kan vi nämna Irak-kriget och de påstådda vapnen av massdestruktion vilket Hans Blixt redan från början hade förklarat obefintliga eller Irans påstådda kärnvapenprogram som i slutändan blev en fredlig överenskommelse då det inte fanns några uttalade hot.

För det andra

Världens så kallade ”längsta kommunistdiktatur”, Kuba (drygt 11 miljoner invånare) har ett valsystem som har ett högsta beslutande organ och beslutande församling vars namn är Nationalförsamlingen, Kubas parlament. De 614 ledamöterna till Nationalförsamlingen väljs vart femte år i allmänna, hemliga, direkta val med ett personvalssystem och utan medverkan av partier. 2008 var valdeltagandet 94,7 %. Blankröster var 3,7 % och 1 % av rösterna var ogiltiga. Valen av 1201 delegater till de 14 provinsförsamlingarna äger rum samtidigt med valen till Nationalförsamlingen. Valen till kommunförsamlingarna äger rum med 2,5 års mellanrum efter öppna nomineringar på grannskapsnivå. Nationalförsamlingen väljer statschef och regering. Rösträttsåldern är 16 år. Valdeltagandet ligger omkring 95 %.

Det är just den “diktatur” som har den minsta barnadödligheten i hela Latinamerika, inklusive mindre än Förenta Staternas, beräknat till 4,2 promille (2014). Det är den vars antal läkare har ökat från 3 000 före revolutionen till 70 000 (2007). Av dessa tjänstgör ca 25 000 utomlands, fördelade på 73 olika länder. Läkartätheten är en läkare per 168 invånare.

Det är den som fram till oktober 2008 hade fler än 270 000 specialister som arbetade i 160 länder sedan 1960, varav de flesta, 185 000, inom hälsovården. I början på 2008 fanns 37 000 kubaner inom hälsovården i 73 länder. Samtidigt studerade 30 000 ungdomar från Afrika, Asien och Latinamerika medicin på Kuba.

Det är den som håller alfabetiseringsgraden i hela landet på knappa 100 % där hela befolkningen är alfabetiserade till 96,8 % och ungdomarna mellan 15 och 24 år till 99,8 % (2002). Antalet elever per lärare på lågstadiet är 11, på mellanstadiet är 11,4 och på högstadiet är 6 (2001).

Det är den som garanterar alla basföda till låg kostnad, avgiftsfri sjukvård och mediciner. Utbildningen i skolorna och universitet är kostnadsfri och inkluderar läromedel och logi om så behövs. 80 % av kubanerna äger sina bostäder och övriga betalar en låg amortering, högst 10 procent av lönen. Kulturevenemang är antingen gratis eller så är entréavgiften låg. Kubanerna är således inte beroende av lönen, studiestipendierna eller pensionen. De 10 procenten rikaste på Kuba har en samlad inkomst som är mindre än tre gånger så stor som de fattigaste tio procenten. I Latinamerika som helhet är motsvarande skillnad 100 mot en och i USA 20 mot en.

Det är den som slogs med regeringsarmén efter att Angolas lagliga regering bett om hjälp. Man kämpade där mot Sydafrikas USA- och brittisk stödda apartheid-armé och en gerilla, stödd av samma makter. Därmed bidrog Kuba på ett helt avgörande sätt till södra Afrikas befrielse.

Slutligen

Det är frågan om vad människor i slutändan vill välja att kalla för demokrati. Hur mycket säger siffrorna när vi jämför dem? Hur mycket väger det så kallade fria valet? Hur mycket står vi för solidaritet och hur mycket för individualiseringen av samhället? Hur mycket vet vi om dessa länder som vi ofta får ensidig information om? Hur kommer det sig att vi kallar för diktatur ett land som har lyckats med så mycket som andra inte har lyckats med?

Det är säkert inte vad politikerna som står i tur väljer att säga med hjälp av sina språkrör. Det är vad som är det bästa för de flesta i det land som människorna befinner sig i som gäller.

Det finns inte en och samma demokratiform för alla utan det finns en demokrati för varje land och folket i varje land får välja hur just deras ska fungera. Inga länder ska behöva lägga sig i andra länders sätt att föra sin politik såvida man inte blir ombedd.

Det är först när imperialistiska och hegemoniska krafter drar sig tillbaka och låter suveräniteten gälla som det kommer att fungera. Det är då vi kan uppnå riktig fred i hela världen så att resurserna används till de rätta ändamålen, d.v.s. tak över huvudet, arbete, hälsa och utbildning för alla. Vi pratar fortfarande om de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för att inte säga “mänsklighetens fundamentala rättigheter”.

Fidel Castro i Förenta Nationernas generalförsamling 1963

 

Allternativ läsning

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Här är jag igen och vill gärna komma med inlägg som kanske skiljer sig från det vardagliga. För några dagar sedan, den 25 januari, ägde rum CELAC-EU toppmötet i Santiago de Chile http://www.regeringen.se/sb/d/17009/a/207954. Om ni undrar vad den första förkortningen står för så är det de latinamerikanska och karibiska staternas gemenskap (Comunidad de Estados de Latinoamerica y el Caribe – The Community of Latin American and Caribbean States).

Detta betraktas som ett historiskt ögonblick i Latinamerikas historia. Det är ett stort steg mot Simon Bolivars storslagna ide om en enad och oberoende kontinent, en ide som många andra nationella hjältar och skalder följde med sina gärningar och skrifter.

Folken från regionen har en rik historia fullt av positiva men också av negativa händelser som präglar det politiska, kulturella, sociala och ekonomiska livet av idag. Därför är det här toppmötet av stor vikt då 34 latinamerikanska stater gemensamt tar ett steg mot det så länge önskade hållet.

Det har inte blivit så mycket information om det som hände där förutom det som i huvudsak intresserar den Europeiska Unionen, och speciellt då det som Sveriges utrikesminister Carl Bildt kunde åstadkomma i form av diverse möten med vissa länders representanter som t.ex. Chile, Colombia och Mexiko.

Tacksamheten mot det chilenska folket och dess gästvänlighet, genomskinligheten och demokratin i organisationen riktad mot den aktuelle CELAC-presidenten (pro tempore) och tillika Chiles president Sebastián Piñera florerade såsom också den öppna solidariteten med Kubas folk som i slutet av toppmötet tog över presidentskapet. Det innebär att nästa toppmöte kommer att ske i Havanna.

Det har inte sagts något om att länderna från regionen i sin gemensamma deklaration uttryckte sitt fulla stöd och sin solidaritet med Venezuelas folk, Venezuelas regering och med deras cancersjuke president Hugo Chavez. En man som ännu en gång är på väg att besegra sjukdomen och som just nu befinner sig i slutskedet av sin rehabilitering och dessutom i arbete. Som ett bevis på det låter jag er nu klicka på den här länken http://www.workers.org/2013/02/02/venezuela-president-chavezs-message-to-celac-summit/ och läsa det brev som president Chavez skrev som hälsning till toppmötet i brist på möjligheter att personligen få vara med.

Läs och begrunda eftersom det innehåller grundvallarna till vad det här mötet är på väg att starta och reflekterar över dess innersta betydelse för regionen. Vi hörs.

Kubas socialistiska demokrati…

… kommer att hålla långt. Så även efter Fidel Castros bortgång!

Läs och begrunda… hemifrån Sverige om den avlägsna men icke desto mindre omtalad ön i Karibien!

KUBAS FRAMTID Västmedier älskar att ifrågasätta Fidel Castros hälsa, samtidigt som Kubas demokratisystem demoniseras. I verkligheten är öriket världsledande inom utbildning, hälsovård, jämställdhet, social trygghet och ekologiskt jordbruk. När Fidel Castro dör kommer kubanerna sörja djupt – men deras socialistiska samhälle kommer inte att bryta ihop, skriver Eva Björklund från Svensk-Kubanska Föreningen.

http://debatt.svt.se/2012/10/24/socialismen-pa-kuba-kommer-att-overleva-fidel-castros-dod/

Så är det bara!!!

 

Medicinsk avant garde från en liten och stolt nation

 Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Jag har tagit del av en text som gör mig väldigt glad. Jag har också tagit mig friheten att göra en översättning för att göra den tillgänglig för mina läsare och hoppas att det sprids på ett eller annat sätt. Tänk på att detta kan göras trots 50 års blockad och minst 100 miljarder dollars förlust på grund av det. Vilka hjälteinsatser! säger jag bara. Läs och begrunda som jag brukar skriva…

 

 

 

 

 

 

 

 

PÅ KUBA HAR MAN BESEGRAT PARKINSONS SJUKDOM

Kubanska forskare har utvecklat en implantationsteknik med levande nervceller djupt in i människans hjärna som botar Parkinsons sjukdom. Doktor Julián Alvarez Blanco, direktören för det Internationella Centrat för Nevrologisk Rehabilitering(CIREN http://www.ciren.cu/), förklarade att det här framsteget i den kubanska medicinen beror på utvecklingen av ett avancerat kirurgiskt ingrepp kallat stereotaxisk kirurgi eller minimi-access kirurgi tillsammans med hjärnskanningens nyaste datoriserade tekniker och registreringen av både yttliga och djupa elektriska hjärnaktiviteter.

”Det här låter oss idag med precission ställa de genererande cellerna och implantera dem exakt på de affekterade områdena, med hjälp av en katet av minsta diameter, och med minsta möjliga risk för patientens liv”, preciserade Doktor Alvarez. ”Det vill säga att vi har kommit att få till stånd mycket precisa vägar för att komma fram till hjärnans djupa strukturer. Vi är verkligen stolta över att vara ett av världens mest avancerade centran på det nevrovetenskapliga området”, sade den kubanska specialisten. Centrat ger också hopp till dem som har lidit av hjärncelldöd med afasi (uttrycks- och förståelsesvårigheter) som följd, på grund av encefaliska olyckor, tromboser, kraneoencefaliska trauman eller hjärninflammationer.

Patienterna som behandlas på CIREN återfår många av de förlorade funktionerna när man applicerar på dem dessa nya nevro-restaurativa metoder. Milagros médicos María José (Pepi) är en ung spanjorska som för fyra år sedan blev sängliggandes efter en bilolycka, utan att kunna varken äta eller tala. Hennes mamma lyckades ta henne till CIREN där hon kunde lära sig att både äta och kommunicera med omvärlden på nytt. Pepi förbättrade på så sätt sin livskvalité. Héctor, en gruvföretagare från Chile som var med i en encefalisk olycka, kom till Kuba i en sjukhussäng och efter behandlingen återvände till Chile på egna fötter. Sonen till en känd högerpolitiker i Chile som hade varit med om en stor nevrologisk olyckshändelse, förbättrade sin livskvalité avsevärt efter behandlingen på CIREN. När han av andra hälsoskäl gick bort i sitt hemland blev hans rester, efter sina egna önskemål, transporterade till Kuba där han vilar idag.

CIREN är ett nevrologiskt rehabiliterings centrum som också har haft intressanta resultat i kampen mot Alzhaimers sjukdom. ”På institutet utnyttjar vi självaste nersystemets kapacitet för att regenerera några skadade celler”, förklarade direktören Julián Alvarez Blanco. Den nevrologiska restaurationens principer grundar sig på det erkända periferiska och centrala nervsystemets förmåga att reparera de orsakade skadorna för funktionalitetens skull.

Generellt sett innehåller nervsystemet ett antal vävnader och celler som överstiger dem som det verkligen utnyttjar vilket leder till att vilken partiell skada som helst är möjlig att ersätta genom ett systematiskt reaktiverings arbete för att återfå funktionaliteten. Det finns vetenskapliga prov på att det nevromotoriska hinder som en hjärnskada av en viss magnityd orsakar, notoriskt kan reduceras genom att stimulera de övertaliga element som finns i den underliggande vävnaden.

Med andra ord kan man lyckas med en nevrologisk rehabilitering av diverse ovannämnda olyckor genom stimulering via medicinering, psykologiska och psykometriska stimuli och muskulär aktiverning samt aktivering av det osteomioartikulära systemet.

CIREN erbjuder tjänster i flera länder och står starkt i konkurrensen mot till exempel Houston Medical Centre, genom sina låga avgifter. Institutet väljer sina patienter noga och tar inte emot de så kallade ”förlorade fallen” för att inte ta pengar från desperata familjer vilket är bruket inom ”hälsoindustrin”. Undantaget kan sägas vara spanjorskan Pepi som togs emot efter upprepade avslag när hennes mamma konfronterade doktor Alvarez i en kongress för att få hennes dotter att tas in på kliniken. Kuba erbjuder också gratis behandling i Latinamerika och andra delar av världen.

Exempelviss kommer 60 fattiga stipendiater från Chile att åka till Kuba i år för att gratis studera i den Latinamerikanska Medicinskolans nästa kurs med början i september. Trettio män och lika många kvinnor valdes jkämlikt genom hela landet för att komplettera ett 400-tal chilenska elever som gratis kommer att läsa medicin på Kuba med ett stipendium som täcker studier, uppehälle, mat och studiematerial. Hittills har 80 chilenska ungdomar avslutat sina medicisnska studier på ön.

SEGER ÖVER PARKINSON

CIREN har specialicerat sig på bekämpningen av Parkinsons sjukdom. Arbetsgruppen som formades från början på kliniken hade detta som arbetslinje. ”Genom stereotaxisk kirurgi implanterar vi embriovävnadsceller på djupa delar av hjärnan där de producerar dopamin”, förklarade doktor Alvarez. ”Det är bevisat fakta att Parkinson skapas under en oadekvat produktion av just dopaminer, en oersättlig substans i människans rörelsekontroll”,  tillade experten.

”I den här forskningen inkluderas endast människor som bär på en primär Parkinson vars orsak inte är av sekundär karaktär och där medicineringen kan orsaka oönskade bieffekter” understrycker doktor Alvarez. Patienterna som deltar i programmet står under ett forkningsprotokoll kallat CAPIT där flera länder gör sina resultat kompatibla. Doktor Alvarez förklarar att CIREN har utvecklat stereotaxisk kirurgi eller minimi-access kirurgi och hjärnskannings datoriserade tekniker samt registrering av både yttliga och djupa elektriska hjärnaktiviteter.

Nevrotransplantationerna som har applicerats Parkinsons sjuka människor har haft odiskutabla framgångar. De appliceras när medicineringen inte längre verkar. ”Det är bevisat att dessa ingrepp ansenligt har minskat medicinanvändningen och förbättrat patienternas livskvalité vilka omedelbart har kunnat återuppta sina sedvanliga av sjukdomen begränsade aktiviteter”, påpekade Alvarez.

Dessa framgångar i nevrotransplantationer på Parkinson patienter har också uppnåtts tack vare den nya kirurgiska stereotaxiska metoden i samspel med utvecklingen av skanningstekniker och registreringen av elektriska signaler i djupare delar av hjärnan som Kuba står för.

ANDRA KIRURGISKA INGREPP MOT PARKINSON

Parkinsonpatienter har andra paliativa möjligheter med tekniker som de så kallade Subtalamotomi, Palidotomi, och Talamotomi vilka utan att exkludera varandra kan hjälpa till att reducera det extrema darrandet eller stelheten som är vanliga symptomer för denna sjukdom, förklarade doktor Alvarez.

1995 applicerade forskarna på CIREN för första gången i världen en ny teknik för den kirurgiska behandlingen av Parkinsons sjukdom som i den medicinska chargongen heter ”subtalamotomi dorso-lateral selektiv”. Tekniken går ut på att göra ett ingrepp i en nevrostruktur (det subtalamiska centrat), lokaliserat i hjärnans djup som spelar en stor roll i rörelsernas kontroll, förklarar doktor Alavarez. Under 90-talet gjordes det en del experiment för att undersöka rollen av denna nevrostruktur i Parkinsons sjukdom och den möjliga terapevtiska effekten av att göra ett ingrepp för att kontrollera de motoriska symptomer som producerar sjukdomen.

”De aktuella kunskaperna om de mekanismer som orsakar sjukdomens olika symptomer, rörelsehinder, stelhet, darrandet och reflexrubbningar har fött en mängd olika kirurgiska tekniker baserade på den teknologiska utvecklingen”, påpekade doktor Alvarez. Hypotesen kring effekterna av detta ingrepp och resultaten av experiment på primater fick forskarna på CIREN att tänka på möjligheterna att föra gemensamt forskningsprotokoll med spanska experter på Kliniken Quirón i San Sebastián med fokus på patienter med andra mer avancerade grader av sjukdomen. En annan klinisk forskningsgren som CIREN intresserar sig för har med kirurgiska ingrepp på distonier som anses vara ett av de fyra viktigaste teman (tillsammans med demens och nevromuskulära sjukdomar) som upptar uppmärksamheten från nevrovetenskaperna under detta århundrade.

Generellt sett disponerar centrat av specialicerad service för andra degenerativa sjukdomar bl. a. Alzheimer, multipelskleros och hjärnföråldrande samt disponerar behandling av ryggskador med perifera nervsystem och nevromuskulära sjukdomar. Dessutom behandlar kliniken sjukdomar av hjärninfaktkaraktär, grava hjärnskakningar så som behandling av barn med statiska skador i nervsystemet via nevropeidatriska metoder.

MULTIDISCIPLINÄRA BEHANDLINGAR

Hjärntumörer behandlas med fokus på nevrobiologiska metoder som bringar mycket positiva resultat, påpekade Alvarez. Enligt den kubanske läkaren finns det fortfarande skepticism inom de vetenskapliga kretsarna om möjligheterna att återställa människor med ryggskador (paraplexi och quadruplexi). Alvarez accepterar att det är en svår uppgift men påstår samtidigt att det är nödvändigt med ett gemensamt agerande från olika medicinska rehab-discipliner som bl. a. defektologi, logopedi, psykologi och elektrostimulering. Enligt honom räknar CIREN med ett miltidisciplinärt arbetsteam som bearbetar speciella program för varje patient (från medicineringen av yngsta generation till den mest specialiserade kirurgin) då det är varje individs enskilda förutsättningar som måste stå i fokus för varje behandlings program. ”För detta håller hela institutionens kollektiv på att lägga sina bidrag och därför har det också haft viktiga framgångar i det här arbetet. Vi ser en rehabilitering av våra patienter som är både snabbare och effektivare. Ett levande prov på det är vad tusentals före detta patienter har uttryckt om institutionen”, sade doktor Alvarez.