web analytics

Är det skillnad mellan krig och krig?

Salve kära läsare och följare!

Varför får vi inte fred och krig och konflikter härskar genom hela världen? I detta inlägg vill jag bidra med en anspråkslös analys som försöker leda till ett någorlunda vettigt svar på frågan.

Följande siffror är tagna ur Roda Korsets webbsida. Det återspeglar delvis de värsta konflikterna i världen just nu:

Kriget i Jemen har pågått sedan 2015. Våren 2015 inledde Saudiarabien, med stöd av tio andra länder, flygattacker. Ofattbara 24 miljoner människor är i behov av nödhjälp för att överleva. Minst 15 000 civila har dödats och fler än 3,5 miljoner människor befinner sig på flykt inom landet. Flera miljoner barn och vuxna står på randen till svält.

Kriget i Syrien har rasat i över elva år. Av landets 18 miljoner invånare beräknas 13 miljoner vara i behov av humanitärt stöd. Över sex miljoner människor befinner sig på flykt inom landet, fem miljoner har sökt sig över gränserna för skydd. Hela städer är raserade, sjukhus har bombats och det råder brist på mat, vatten och sjukvård. Miljontals barn kan inte gå i skolan.

Mer än halva befolkningen har tvingats lämna sina hem. Det gör Syrien till världens största flyktingkatastrof. Med åren har Syrien blivit spelplan inte bara för lokal maktkamp utan också regionala och globala intressen.

Svåra strider i Tigray i norra Etiopien har bidragit till en enorm humanitär kris. Enligt FN är 7 miljoner människor i norra Etiopien i behov av nödhjälp för att överleva. 400 000 uppges leva under svältliknande förhållanden. Befolkningen har tvingats på flykt och bristen på både mat och vård är skriande. Många människor är jordbrukare och behöver sina grödor för att överleva, på flykt står de utan mat.

Kriget har gjort att det redan mycket fattiga Sydsudans ekonomi har kollapsat. Bönder går miste om såväl sådd som skörd. På många håll råder därför akut matbrist. I konfliktens spår utsätts civila för fruktansvärda övergrepp. Av landets cirka 12 miljoner invånare befinner sig omkring 4 miljoner på flykt. 2 miljoner har flytt till omkringliggande länder. Över halva landets befolkning bedöms vara i behov av nödhjälp.

Afghanistan har slitits sönder av inbördeskrig och utländska interventioner sedan 1979, vilket raserat såväl ekonomi som infrastruktur. Den humanitära situationen för landets 38 miljoner invånare är kritisk.

Hösten 2021 återtog talibanerna makten i Afghanistan, efter att den utlänska närvaron via Nato och USA lämnat landet.

Befolkningen lider av flera årtionden av konflikter liksom återkommande naturkatastrofer. Efter den senaste tidens svåra torka saknar 11 miljoner människor tillräckligt med mat. Många barn går dessutom inte i skolan.

Det centralafrikanska landet Kongo-Kinshasa (formellt Demokratiska Republiken Kongo) är stort som hela Västeuropa och har över 80 miljoner invånare. Åratal av kolonialism, krig, vanstyre, etniska motsättningar och korruption har gjort landet till ett av världens fattigaste länder.

Kongo-Kishasa är egentligen mycket rikt, tack vare enorma naturresurer i form av bland annat mineraler. Men rikedomen kommer inte befolkningen till del. Kampen om landets resurser pågår med många olika aktörer, särskilt i de östra delarna.

Flera större krig har präglat Kongo-Kinshasa sedan självständigheten 1960. Omkring 20 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Mer än 5 miljoner människor befinner sig på flykt från sina hem.

Hjälpbehoven i Mali har blivit stora sedan 2012, då rebeller och islamister i landets norra delar startade ett uppror med militärkupp, inbördeskrig och internationell intervention som följd.

Det råder brist på mat, skolor håller stängt och många människor har drivits från sina hem. 5,9 miljoner av landets cirka 20 miljoner invånare beräknas i dag vara i behov av humanitärt stöd. Ca. 400.000 var på flykt under 2021.

Kriget i Ukraina har krävt ca. 7000 människoliv varav drygt 3000 civila och mellan 5 och 6 miljoner befinner sig på flykt. Räknar man stupade soldater från båda sidor är vi uppe i drygt 25.000 (enligt officiella siffror). Detta är ett geopolitiskt krig som genomförs av stormakterna med tanke p att fördela jordens resurser mellan olika imperialistiska krafter som dessutom är backade av oligarker på olika sidor av konflikten. Det är en konflikt som egentligen är en mer i summan av konflikter av både sociopolitisk och framför allt geopolitisk karaktär.

Angående världssituationen och med tanke på konflikterna har FN:s flyktingkommissionär António Guterres sagt att det inte går att vända trenden med humanitär hjälp.

Ja. Det må så vara men då är frågan vad det ska göras istället för att vända på trenden att krig och beväpnade konflikter bibehålls i världen och att människor på flykt, döda och i behov av humanitär hjälp blir fler och fler. Det är berättigat att fråga sig vad det är som egentligen händer och framför allt varför.

Människor i behov av nödhjälp från dem i den här artikeln nämnda länderna idag är drygt 80 miljoner med ett uppskattat antal människor på flykt på drygt 18 miljoner. Vissa källor talar om en allt som allt siffra på 200 miljoner på flykt över hela världen (inklusive de länder i denna artikel).

Antalet dödade i konflikterna i Afghanistan, Sydsudan och Syrien uppgår till nästan 1 miljon människor sedan 2017. Räknar man med kriget i Jemen måste vi lägga till drygt 370.000.

Det verkar till dagens datum vara ganska svårt att samla någorlunda verklighetsnära siffror vad gäller antal döda i konflikter över hela världen men jämförelsevis skulle vi kunna uppskatta ett ungefärligt antal och samtidigt jämföra med det senaste stora kriget mellan 1939 och 1945.

Antalet judar dödade under Andra Världskriget var 6 miljoner. Övriga civila döda under Andra Världskriget var 24 miljoner. Stupade soldater under Andra Världskriget var drygt 23 miljoner. Detta ger under en femårig period ca. 10 miljoner döda per år.

Tittar man på de siffrorna får man insyn i dimentionerna på det som egentligen händer idag jämfört med Andra Värlskrigets händelser. Vi skulle kunna påstå att det pågår ett ”världskrig” som består av en otrolig massa små väpnade konflikter vilka inte alla är beräknade i detta inlägg..

Om vi utgår från en sådan syn på händelserna kan vi bara konstatera att krig endast är krig och att det inte ska göras skillnad mellan olika typer av dem som till exempel närområdes krig och avlägsna krig, flyktningar från närområde och från avlägsna områden. Tyvärr är detta retoriken i många europeiska länder idag för att just göra skillnad på att döda och att döda och på flyktningar och flyktningar.

Med geopolitiska och geostrategiska mål som de olika stormakterna och de stora oligarkiska intressena lägger fram utvecklas en bipolaritet i världen som inte alls motsvarar den som utvecklades under Sovietunionens tid då Warsavapakten skapades som motpol till NATO och då Socialismen var ett allternativ mot en kapitalism som inte kunde lösa världens problem. Det gav en viss balans i världen. Detta system har fortfarande inte löst dem.

Vi kan vara överens om att bipolariteten är nödvändig men så länge kapitalismen är härskande kommer inte de beväpnade konflikterna att ta slut. Kapitalismen behöver dessa konflikter för att kunna rulla vidare med sina diverse Marshal planer som ger nya impulser till ekonomin via först och främst vapenindustrin. Dessutom är världen liten och det finns inte längre resurser att dela mellan sig. Rasering via krig och konflikter och återuppbyggnad är den verkliga sången.

Däremot är Socialismen med sin gemensamma och samhälleliga egendom av produktionsmedlen det alternativ som skapar gemenskap, solidaritet, rättvisa fördelningar av resurserna och därmed skapar också fred därför att människornas fulla potential då kan förverkligas och inga behov av ta från varandra via våld behöver finnas. Den riktiga jämlikheten blir ett faktum då levnadsvillkoren förändras till det bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *