Nej till krig mot Syrien!

Därför angår Ukraina oss alla

Ulf Bjerén i Karlskrona skriver ett mycket viktig inlägg om Ukraina i Sydöstran. Det ska hållas ett möte där den initierade och kunnige Oleg Mezjuev ska berätta om vad som händer och har hänt i Ukraina. Både Ulf Bjeréns artikel och det påannonserade mötet har lett till reaktioner i Karlskrona med krav på att ABF och Folkets hus stoppar mötet. Detta skulle vara ett brott mot Folkets hus grundsten eftersom folkets hus bildades just för att yttrandefriheten även skulle kunna utövas i praktiken.

Här kommer Ulf Bjeréns artikel i Sydöstran:

21 november 2013 ville regeringen i Ukraina inte underteckna avtal med EU innehållande nyliberala diktat och närmande till Nato. Då utlöstes en plan B: Fascistiska stöttrupper, militärt utbildade i Polen och betalda av USA, gick i täten för våldsamma demonstrationer på Maidan.

22 februari 2014 omringade de parlamentet (Radan), misshandlade talmannen och hotade ledamöterna. Den folkvalda presidenten tvingades fly under skottlossning. En författningsvidrig väststödd statskupp genomfördes.

Enligt USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland hade 5 miljarder dollar satsats av State Department på att främja USA:s intressen. Privata finansiärer som Georg Soros spenderade stora belopp på så kallade NGO-er. I ett inspelat telefonsamtal med USA:s ambassadör i Kiev framgår hur Nuland ger order om vilka som skall ingå i kuppministären.

Kuppen utlöste en våg av fascistisk och russofob terror och pogromer, kidnappningar och mord på politiska och etniska motståndare. Det bildar bakgrund till att befolkningen på Krim i mars 2014 genomförde en folkomröstning och ansökte om att återförenas med Ryssland.

Annektering betyder våldsamt erövrande. Men kan man tala om annektering? Inga skott avlossades. Ryska trupper fanns på Krim i enlighet med det flottbasavtal som sedan tidigare gällde mellan Ukraina och Ryssland.

Nog var återföreningen ett brott mot Ukrainas författning, men denna författning var ju redan slagen i spillror av kuppen. Artikel 1 i FN-stadgan föreskriver folkens rätt till självbestämmande och de historiska banden mellan Krim och Ryssland är mycket starka.

Krim blev förevändning för ökad konfrontation med Ryssland. Nato ökade den militära uppladdningen alldeles invid Rysslands gränser beledsagad av en aggressiv krigspropaganda. Ekonomisk krigföring (sanktioner) till skada för såväl Rysslands som övriga Europas ekonomier genomfördes.

Därför angår Ukraina oss alla. Jämte Irak och Syrien kan Ukrainakonflikten vara förpostfäktningar inför kommande storkrig. Som ett led i arbetet på att väcka en fredsrörelse anordnas seminarium 19 november i Karlskrona Folkets hus där dessa frågor belyses och diskuteras.

Sverige är officiellt alliansfritt. Det är oroväckande att ÖB oemotsagd kan säga på Folk och Försvar 1 oktober: ”Skulle en konflikt drabba oss i vårt närområde kommer vi garanterat att bli indragna.”

images6GCXKPTM

(jag finns när du nämner mig)

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Som ni säkert redan har märkt under åren ni läst min blogg så är jag ganska kritisk mot detta system som mer och mer slingrar sig ur händerna på oss och markerar för hur våra liv ska se ut. Och det märker vi knappt. Ett av problemen kan vara att vi är ganska distanserade från folk som har det extremt mycket svårare än vi själva har. Vi kanske väljer att blunda eller att göra något tillfälligt halvhjärtad insats för att rena våra samveten och sedan fortsätter våra “normala” och lugna liv som om inget hade hänt.

Denna text som jag tog mig tiden att översätta från spanskan kanske inte är helt och hållet uttömmande vad gäller problematiken men jag tror att i och med att den är skriven av någon som är på andra sidan “väggen” som delar oss ger den oss möjlighet att stanna till och reflektera. Angenäm läsning, säger jag! Vi hörs.

Originaltitel och text på spanska finns på denna adress:

https://desastrenodesastroso.wordpress.com/2016/09/25/existo-cuando-me-nombras/

av Lara Rivero

Mitt namn kunde ha varit Alexis, Josef eller Jonathan. Det är inte viktigt. Jag skulle ha kunnat heta Brian. Strunt samma. Jag kom själv inte på vad jag heter förrän jag var 6 år gammal.

Om du ser en låda, ser du… kartong. Jag ser väggar till mitt hus. Jag kan börja där eller, är det för melodramatiskt?

Om det här var ett brädspel skulle du ha börjat från startlinjen och jag från plats -52. På dina tärningar står nämligen 4, 5, 6, 7, 8 och 9. På mina står 1, 1, 1, -1, -5 och 0. Vi startar inte från samma punkt, vi framskrider inte lika fort. Det är varken ditt fel eller mitt. Ingen väljer var man födds.

Vid 13 års ålder smakade du på cigarretter så att dina vänner inte skulle tro att du var en fegis. Jag begick stöld för första gången. För att inte göra din pappa besviken gick du in på juristlinjen. Av samma skäl lärde jag mig att hantera ett vapen. Du fick betyg i de flesta av dina ämnen i december eftersom du inte ville ha skyldigheter under din ledighet. Jag lämnade studierna av samma skäl. Om jag ger allt från mig, om jag gör allting bra, om jag arbetar mycket och har mycken tur, kanske jag kan avsluta högre studier. Du gör dina i Europa.

Börja inte gäspa! Jag har inte kommit för att berätta mitt liv. Jag vet vad du tänker på. Du tänker på fallet som nyligen gick ut i press om tjejen som vann guldmedaljen och föddes fattig. Du tänker på att den som vill kan. Att allting är en uppoffrings sak. Att vara fattig berättigar inte att ge sig ut och begå stölder.

I det sista har du rätt. Jag vill inte bli berättigad av dig. Gör aldrig det! Det är inte det jag begär. Men förstå mig rätt! Att förstå är inte att berättiga. Jag begär inte ens att du ska förstå mig utan att du ska veta att jag är en produkt mer och det är du också. Vi är produkter av ett system, fullt av gyllene skit. Ett system som behöver många, många fattiga och en någorlunda stor medelklass så att den högsta klassen blir berättigad sin existens.

meganyheter

                        Bilden är manipulerad

Eftersom jag kan stjäla en, två eller tre mobiler medan det finns andra vars små och obetydliga växelpengar kan bestå av hela vårt livs lönesumma finns det andra som har kontroll över stormarknaders kedjor, multinationella företag, banker, länder. Dessa tänker man inte på eller pratar om. Det är klart. Det är inte passande. En berömd multimiljonär brukade säga att om folk förstod systemet skulle det bli revolution imorgon bitti.

Man tänker inte på dem. Det är naturligt. De vill ha mig som fattig och dig som oupplyst. Det går bra för dem eftersom du ändå inte vill veta hur spelbrädet som de designat ser ut där du faktiskt bara är en pjäs till.

Jag kan stjäla en, två eller tre mobiler medan de stjäl de timmar i ditt liv som du ägnat åt att arbeta för att köpa det du inte behöver men som de har fått dig att tro att du gör. Eftersom reklamerna säger det och de tillverkar det som någon måste handla. Aldrig har mänskligheten handlat så mycket som nu. De stjäl timmar av ditt liv, på avbetalning och utan ränta. Du vill ändå inte veta hur detta spel fungerar eftersom du är bekväm som du ärfo%cc%88retag

Eftersom de inte behöver mig blir jag dödad. Det finns många sätt att göra det. En kula är av de minst ansedda. De kan också förneka dig rätten till anständig utbildning och med det ett anständigt arbete, ta ifrån dig brödet från munnen när du växer upp och hämma din naturliga utveckling, bortse från dina rättigheter, stänga dörrar till dina möjligheter, stigmatisera dig före din födsel, stjäla din dignitet och lusten att leva. Det finns många sätt att döda.

Det är svårt att tänka i rädsla, lära sig i hunger, arbeta utan hopp. I Argentina finns det redan en tredje generations fattiga. Det vill säga att det idag finns fattiga vars föräldrar redan var fattiga och vars förföräldrar föddes och dog fattiga. Det är inte så lätt att tro att du ska kunna ta dig fram genom att arbeta, som en naturlig tanke.

Kapitalismen är som en stor fest dit alla är bjudna. Det som de inte säger är att det inte är alla som är bjudna att äta och att det egentligen är många som är inbjudna som åskådare. Är det inte våld?

Att leva i en värld och ett system som inte är gjorda för dig som alltid blir utanför, som aldrig får en stol med sitt namn vid bordet; i en värld där medelmåttiga vakter stoppar dig efter ditt utseende; i en värld där den kvinnliga patronen genomsöker din väska innan du går in i huset som du ska städa; i en värld där de går över gatan när de ser dig gå på samma trottoar, där husen reser upp höga murar och sätter galler för fönstren; i en värld där det mer och mer byggs fler privata stadsdelar av kristall och där det bara finns vackra hus, vackra bilar och vackra människor; i en värld där det byggs mer bubblor där man låtsas om att jag inte finns, fler väggar med målsättning att skymma mig och göra mig osynlig; är det inte våld?

Det är lätt att leva med slutna ögon, har någon sjungit en gång.

Och allt det här som den här gulliga och obetydliga skriver med litterär licens, som om det vore jag själv, vet hon. Hon vet det men inte jag. Jag vet inte vad kapitalismen är. Jag vet inte hur den fungerar. Jag förstår inte varför jag aldrig kommer att få över till en mobil även om jag arbetar som en idiot hela mitt liv. Mobilen, märkes gymnastikskor, bilen eller plasmateven; alla dessa vackra och skinande saker; lyckan som annonserna lovade mig men som aldrig var tänkt för mig eftersom att vara född Brian, fattig och mörkhyad betyder att aldrig vara tillräcklig.

Jag är systemets avfall och jag vet inte det. Men jag känner det.

Vad är det som händer? Jo. Det stör och gör dig obekväm. Det är normalt. När du var liten hissade dina föräldrar upp vindrutan när någon ville göra rent framrutan. De sa till dig att inte öppna dörren för dessa människor. När du idag hör en motorcykel stelnar ditt blod. Du tänker på vad du har på dig och om någon kommer att höra ditt skrik. Det är normalt. Du har blivit rånad så många gånger. Men att något är förståeligt betyder inte att det är bra. Att förstå är inte att berättiga.

Vi definierar oss för något som vi inte är. Du definierar mycket dig själv för att inte vara den Brian, den som inte går ut och dansar på samma ställen, som dricker Coca Cola och inte Manaos*; för att inte vara en lat Brian som är fattig för att han vill; för att han förtjänar det. Istället tillhör du en familj som arbetar ihjäl sig och som aldrig fick något gratis.

Det här händer när något eller någon försöker bryta våra fördomar. Vi ställer oss i försvarsposition därför att de rör vid något känsligt. Vår identitet baseras på fördomar. Vi definierar oss för det vi inte är.

Det irriterar dig eftersom det har med dig att göra; eftersom Brian inte är fattig ”för att han vill” trots att de har berättat för dig att så är fallet. Det blir så att uppoffringen inte räcker till… Om Brian också är rädd, hyser agg och brister i förtroende; om Brian egentligen liknar dig ganska mycket, bara det att han föddes 15 kvarter bort… vem är du då?

Att bryta mot fördomar är alltid fullt av konflikt för oss. Därför ändrar fegisarna aldrig sin ståndpunkt.

Hallå du, är hela det hatet ditt?

“De är ett hot. De är mindervärdiga. De är farliga. De är inte som vi.”

Jag vet inte så mycket om historia men jag har känslan av att gaskamrarna var möjliga för att det fanns folk som tänkte något liknande. När två grupper konfronteras är det viktigt att en blir mänskligt undermålig, djurisk, vild; att de inte är som jag därför att bara då är det berättigat att begå mot dem saker som du aldrig skulle begå mot dina egna: lynchning, tortyr, död, förslavning, massmord eller etnisk rensning.

När vi normalt antar att någons liv inte är värt att försvara… kan allting hända. Tron går alltid före handling.  Hitler skulle ha förstått detta mycket väl.

Vilken idiotneger, skulle vem som helst, vilken dag som helst kommentera och fortsätta med sitt liv. Ett liv som tillåter mat och dryck i kylskåpet varje dag.

Vilken skitneger, säger vi som ingenting.

Och en vacker dag var som helst finner vi en person som håller på att dö under en bil medan en grupp skriker åt bilföraren: DÖDA HONOM, DÖDA HONOM!!!!

En vacker dag var som helst slår en grupp hatfulla och agghysande människor som är rädda och revanschsugna en redan döende och liggande människa som slutligen dör till följd av slagen.

Vi pratar tyvärr inte om den detaljen. Det blir inte ett varmt och passionerat tema i diskussionerna i barerna och konditorierna. Det diskuteras inte heller i teveprogrammen där någon massmediekändis tar upp det och frågar vad det är som händer med oss. Vad i helvete håller på att hända med oss då vi tillåter oss sparka och filma på den liggande istället för att ringa efter en ambulans.

Får vi inte ont av att se det? Ger det oss inte rädsla? Är det inte viktigt?

Varifrån kommer så mycket gift?

Och ännu viktigare: vad ska vi göra med det?

Våldet är gatans lag. Jag vill inte komma härifrån med mer av det samma. Det behövs en annan formel. Väggar finns det för många, låt oss bygga broar. Förvandla mina kvarter, mina fängelser och mina skolor. Fyll dem med ljus och färger, med musik och liv. Säg till mig att det finns alternativ. Visa mig en horisont. Ge mig något hopp.

Men för att det ska vara möjligt… omvandla mig till människa när du tittar på mig. Jag fick inte veta vad jag heter förrän de skickade mig till skolan när jag var 6 år gammal. Hemma kallade de mig inte efter mitt namn. Vi var för många bröder, för mycket skit, för många skrik. Gör mig till en människa. Jag behöver det. Se till att inte överraskas när jag agerar som skit om du tittar på mig och äcklas. Se till att inte överraskas av att jag agerar som ett litet djur när jag blev behandlad som ett hela mitt djävla liv. Hur är det möjligt för mig att ha en plan, ett projekt, minimalt, med lust att klara mig om jag har fått veta att jag är ett skit? Ingen har någonsin förväntat sig något av mig.

Gör mig till människa när du tittar på mig. När jag vill skrapa din vindruta, sälja något till dig på bussen eller ber om något utanför din kyrka, ge mig inte bara några mynt så att du känner dig bättre utan titta på mig. Vänd fan i helvete inte ansiktet från mig! Titta på mig och märk att jag finns! Fråga mig vad jag heter, hur jag mår, var jag bor, om jag arbetar eller går i skolan! Gör mig till en människa! Jag finns när du ser mig.

Det verkar vara tre oberoende skeden. Tre saker som inte har med varandra att göra. Men det är inte sant. Systemet – det här gyllene skitet – behöver riktigt oupplysta och fattiga människor för att fungera.

Det behöver agg, rädsla och revanschlust från båda sidor. Det är starkare ju längre vi står från varandra. Det behöver vårt avstånd. Behöver oss att välja vara väggar och inte broar. Det livnär sig på egoismen, likgiltigheten, att inte vilja veta och inte vilja röra på sig; på din bekvämlighet.

Det är det att det faktiskt ät lättare att säga ”vilken djävla neger” och blunda.

fear-kopia

Författarinnans fotnot: denna text skulle också kunna heta “Anspråkslös empati övning”. Jag vet att temat är oändligt komplext och att det inte är det enda och unika som kan skrivas om det. Jag vet också att texten inte är skriven från alla möjliga synpunkter. Men jag vet också att om jag skulle kunna göra det med all utsträckning och djuphet som den förtjänar (det skulle säkert bli minst en eller två böcker), skulle jag ha svaret på den mänskliga naturens dilemma och ursprunget till världens fattigdom. Det är mer än klart att så inte är fallet.

Att skriva om det som jag redan förstår är tråkigt. Därför skriver jag för att försöka förklara för mig det som jag inte förstår.

*Alternativ nationell dryck

 

Något att tänka på…

Salve hjärtevänner och MMM läsare!

Jag har återigen hittat en intressant och läsbar artikel som väcker tankar och reaktioner utöver det som vi normalt och dagligen har möjlighet att läsa och tolka.

________________________________________________________

Denna artikel publicerades för exakt ett år sedan. Den är minst lika aktuell idag. Och den nämns lika litet idag av ledande politiker och massmedia. Därför återpublicering.

Detta blogginlägg utgörs av en artikel som publicerades 27/10 av Bärgsbladet – Arboga tidning som tillhör Västmanlands Läns Tidning (VLT). Den är underskriven av Anders Romelsjö, professor emeritus, samhällsdebattör (jag), Leif Elinder, samhällsdebattör, pensionerad barnläkare och Sven Ruin, småföretagare och människorättsaktivist, Köping.
Medelhavet flyktingar
Artikeln sändes
först till DN, SvD, Aftonbladet, Sydsvenskan, GP och UNT som utan motivering avslog publicering. Vi blev inte särskilt förvånade. Blev Du läsare det?
Vi medtar också referenser.
295171501

Artikeln

Förre finske presidenten och Nobelfredspristagaren Martti Ahtisaari har berättat att Västalliansen avböjde ett ryskt förslag från 2012 som gick ut på att Syriens president, Bashar al-Assad, skulle avgå under ordnade former som led i en fredsöverenskommelse. Istället valde USA med flera allierade att fortsätta finansiera och beväpna olika extremistiska oppositionella grupper. Sedan det ryska fredsförslaget avvisades har över 200 000 syrier dödats och över tio miljoner syrier har tvingats lämna sina hem. Syrien är ett av många exempel som talar för att just försöken att med våld störta suveräna länders regeringar är den grundläggande orsaken till flyktingkrisen, både där det lett till regimskifte och där regeringen sitter kvar. Detta är en viktig förklaring till flera av de krig som aldrig tycks ta slut.
AssadInterview2
Bär Väst ansvar? Flera västländer, med USA i spetsen, tycks mena att de har en moralisk skyldighet att vid behov med våld introducera ”demokrati”, vilket i praktiken kan innebära marionettregimer, i länder vars regeringar de ogillar. Detta som ibland sker under motton som humanitär intervention och skyldighet att skydda är ett klart brott mot FN-stadgan och ett brott mot freden. Västländernas handlande gör att begreppet demokrati, som vi behöver vårda och utveckla, riskerar urholkas och förvanskas till oigenkännlighet. Under de nya regimerna förekommer inte sällan upprörande övergrepp på mänskliga rättigheter och straffrihet för många av de värsta förbrytarna.
Afghanistan: USA anföll Afghanistan år 2001 och avsatte regeringen i ett krig som går långt utöver FN-mandatet. Kriget som sedan länge främst bedrivs av USA och NATO – och där även Sverige deltagit – har resulterat i ett svårt sargat land, hundratusentals döda, miljontals flyktingar och en rekordartad opiumproduktion. Den 5/10 bombade USA sönder Läkare utan Gränsers sjukhus i staden Kunduz. Enligt New York Times kan svensk militär ha deltagit i att välja bombmål åt USA i Afghanistan.
Irak-möte 141126

Irak: USA invaderade med ”de villigas koalition” landet olagligt 2003, efter falska uppgifter om massförstörelsevapen. Kriget och oroligheter som följde har lett till minst en halv miljon döda och miljontals flyktingar. Regimskiftet har också lett till att ovärderliga kulturskatter, från grundandet av vår civilisation, förstörts eller plundrats.

Libyen: NATO-anfallet 2011 på ett av Afrikas mest utvecklade och självständiga länder gick långt över FN-mandatet och handlade uppenbarligen just om regimskifte. Sverige deltog på angriparnas sida, även om vi inte släppte bomberna. Resultatet blev tiotusentals döda, framväxt av al-Qaida och liknande grupper samt hundratusentals flyktingar. Dessutom har kaoset i Libyen gjort det till ett laglöst transitland för många flyktingar från andra länder.
Syrien skada efter Israels bombanfall 4RTR3D5PKSyrien: Det är väl belagt att kriget i Syrien har anstiftats och förts av Väst via ombud. Sedan 2011 har USA med Saudiarabien, Qatar, Turkiet, Israel, Frankrike, England och även Sverige direkt eller indirekt stött våldsskapande rebeller, som uppenbart har ett betydande inslag av legosoldater. Stödet resulterade att oppositionen radikaliserades och framväxten av terrorgruppen ISIS. Hösten 2014 inledde den USA-ledda koalitionen flyganfall mot ISIS-kontrollerade mål i Syrien. Dessa anfall har varit anmärkningsvärt resultatlösa, kanske rentav medvetet då ISIS har samma mål som USA – att störta Assads regering. Uppgifterna att Assad skulle ha dödat sju gånger fler civila än rebellgrupper, vilket utrikesminister Wallström nyligen påstod, kommer från opålitliga Londonbaserade ”Syrian Observatory of Human Rights”.

Ukraina: USA medverkade till en fasciststödd statskupp mot den demokratisk valda regeringen i Ukraina februari 2014. Den har lett till inbördeskrig. FN:s flyktingorgan UNHCR skriver att ”Ukrainakrisen har resulterat i minst en miljon internflyktingar samt över 900 000 till andra länder och framför allt till Ryssland”, som därmed tagit emot flest flyktingar av länder i Europa.
Ukraina Ashton & Svobodas ledare untitled
Slutsatser. De regimskiften som startats av USA, och dess allierade, är huvudorsak till den stora ökningen av flyktingar i Europa och i konflikternas närområden. Många länder och massmedia har nästan helt låtit bli att rapportera detta centrala förhållande. Sveriges militära samverkan med USA/NATO har bidragit till att göra oss medskyldiga till flyktingströmmarna. Politiker i Sverige och andra länder måste börja tala om flyktingkrisens verkliga orsaker och motverka att fler drivs på flykt.
untitled (96)
Några förslag:
1. Ta avstånd ifrån delar av USA:s utrikespolitik. Tala om att denna är en viktig orsak till flyktingströmmarna och till tillväxten av grupper som ISIS.
2. Yrka på att USA, Saudiarabien, med flera tar emot en betydande andel av flyktingarna från Mellanöstern samt att de betalar en ansenlig del av flyktingkostnaderna.
3. Rekommendera ett slut på de kontraproduktiva sanktionerna mot Syrien, Iran och Ryssland.
4. Prioritera kvotflyktingar. Asylrätten, som bygger på ett formellt regelverk, är inte praktiskt tillämpbar i situationer av massflykt.
5. För demokratins skull måste vi ställa upp bakom kravet att även västalliansens militärer och politiker ska kunna ställas till ansvar.

Referenser
[1] http://afghanistan.nu/news/view.asp?ID=681
[2] http://www.svd.se/sverige-medskyldigt-till-avrattningar
[3] http://www.svd.se/armadillo-chockade-danmark
[4] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4081554
[5] http://www.expressen.se/nyheter/sverige-hjalpte-usa-att-bomba-bagdad/
[6] http://www.fokus.se/2011/06/svenska-vapen-smusslades-till-irak/
[7] https://www.aftonbladet.se/kultur/article10983309.ab
[8] http://www.svt.se/opinion/svenska-vapen-anvands-i-irak
[9] http://www.hd.se/nyheter/utrikes/2007/04/11/danskar-far-inte-stamma-fogh-om-irak/
[10] http://www.fokus.se/2012/05/sveriges-hemliga-propagandasoldater/
[11] Ola Tunander, Libyenkrigets geopolitik, utgiven av Celanders förlag 2012, ISBN 978-91-979413-0-3.
[12] http://highcrimes.org/
[13] http://diy.rootsaction.org/petitions/apologize-to-the-people-of-libya
[14] http://www.proletaren.se/inrikes-politik/bildts-demokratibistand-blev-terrorstod

i Andra om: , ,, , Syrien, , , , , , ,

Bärgslagsbladet Arboga Tidning 27/10 Professorsblog 28/10 Pål Steigan 23/10 Putin talar med Saudiarabiens kung New York Times om Rysslands krigSputnik News 23/10 Möte mellan Assad och Omans utrikesminister Sputniknews 26/10 Globalresearch om krig mot ”moderata rebeller” ETC 17=10 Ab om Syrien Synapze-artikeln Newsnow McCain SvD 1/10Globalresearch 1/9 2015 Guardian 28/9 Washington Post Holland om Putins fredsplanGuardian DN 27/9 Press TV 21/9 Counterpunch 23/9 Ryssland planerar flygattacker mot ISISRyska uttalanden 24/9 Foreign Policy SR Bo-Inge Andersson 25/9 Pål Steigan 19/9
Blogginlägg 13/9 Ryssland hjälper Syrien New York Times 17/9 Opednews ” target=”_blank”>DN 3/9 Russia Today Christian Science Monitor 8/9 The Guardian ABC News Pål Steigan 1/9DWN USA & Co stödjer ISIS! Intervju med general Flynn Pål Steigan 3/8 Senator BlackTodayszaman Aftonbladet 28/7 EU-observer 28/7 Pål Steigan 27/7 Al-monitor Pål Steigan 29/7Globalresearch om DIA-rapporten Zero-hedge om DIA-rapporten Om DIA-rapporten Pål Steigan 25/5 Daily Mail 26/5 DN 13/5 Pål Steigan 5/5 Clarkes CNN-intervju Newsweek 12/1Globalresearch 19/2 om ”kriget mot IS” DN 26/2 Joe Bidens medgivande New Eastern OutlookSveriges radio 20/11 Reuters 7/11 ABC 21/11 Globalresearch 30/9 Daniel Ellsberg SvD 6/10DN 11/9

En retorisk fråga

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Återigen vill jag komma med en alldeles utomordentlig text som med klarsynthet sätter fingret på ett stort politiskt problem. Storkapitalets och storfinansernas intressen håller på att ersätta statens och demokratins roll i vårt samhälle. Detta smyger sig fram genom en väg som banas av de icke-polariserade och allt mer sammansmälta så kallade demokratiska krafter i form av en också alltmer kraftlös socialdemokratisk rörelse.

Jag reproducerar nu Daniel Suhonens text från Expressens kultursidor publicerad den 5 juli i år. Högaktuellt stoff, som sagt. Läs och begrunda. Kom gärna med kommentarer. Det är faktiskt värt att både anmärka, reflektera över och naturligtvis diskutera om.

Daniel Suhonen
Daniel Suhonen

Behöver Sverige ett nytt arbetareparti?

Den nya klasskampen förs inom arbetarrörelsen – mellan partieliten och gräsrötterna.

I kölvattnet efter britternas ja till brexit verkar inte bara dödsdomen fastställd för Europeiska unionen som vi känner den. Också partiväsendet i Storbritannien har fått sig en törn.

Men det är inte det konservativa Tories som skakas hårdast, trots att David Cameronorsakade omröstningen som han förlorade.

I stället verkar krisen störst för Labourpartiets ledare Jeremy Corbyn som för mindre än ett år sedan valdes av 59,5 procent av partimedlemmarna. Nu skall han störtas, tycker partieliten. En överväldigande majoritet, 172 stycken av de personvalda Labour-parlamentarikerna uttalade i dagarna att de inte har förtroende för Corbyn, medan bara 40 stycken stöder honom. Dagarna som föregick misstroendeomröstningen var det strömhopp från Labours “skuggregering” när två tredjedelar av ministrarna avgick i protest.

Men knivarna har slipats ända sedan Corbyn till partielitens förtret valdes av de 250 000 medlemmarna, varav hundratusentals har mobiliserats av Corbyns kampanj. Genom Tony Blairs högerliberala socialdemokrati gick en sorts frossbrytning som väste: Han ska bort.

På många sätt liknar det som nu händer Corbyn den kampanj och kupp som drabbade Håkan Juholt 2011-2012.

En något vänsterinriktad socialdemokrat väljs till ledare, i strid med partietablissemangets intressen. En maktkamp utbryter värdig ett Shakespeare-drama.

Men Corbyn är mycket mer vänster än Juholt, inte minst i utrikes- och säkerhetspolitiken. Och medan Labourpartiet har öppnat upp sina valprocedurer (ironiskt nog av blairisterna för att hålla tillbaka facket), så valdes Juholt i praktiken av en sluten valberedning där hela processen – kandidaternas namn, deras politik och stöd i partiet – hålls hemligt för alla utom de invigda.

Labours partival möjliggjorde medlemsrevolten där den radikale Corbyn valdes, när partivänstern (eller högern som nu) kan mobilisera kring en kandidat och söka stöd av en rörelse utanför sammanträdesrummen för sin kandidat. Medlemmarna kan därmed justera partiets politiska kurs genom den ledning de väljer. Detta ökar värdet att vara partiaktiv.

Men framför allt gör denna transparenta modell att den partiledare som väl väljs får ett starkt politiskt mandat. Hen har valts på ett politiskt program. När Juholt steg upp på Waterfront i Stockholm för att hålla sitt installationstal i mars 2011 visste nästan ingen vilken politisk riktning han skulle ha.

I och med detta saknade Juholt sedan möjligheten att luta sig mot medlemmarna när han senare fick problem. Han kunde aldrig hänvisa till en politisk rörelse. Hans saliggörare var doldisar i kulisserna.

Hade Juholt hösten 2011 röstats ner av 81 procent av sin riksdagsgrupp så hade han avgått på dagen. För Corbyn är det öppet om han kan sitta kvar. I en färsk opinionsundersökning uttalar 54 procent av Labourmedlemmarna att de vill ha kvar Corbyn.

Men kupperna och kampanjerna inom svensk och brittisk socialdemokrati lyfter egentligen bara på förlåten för en djup och kanske alltmer otätbar spricka inom de traditionella socialdemokratiska partierna. Den mellan den traditionella väljarbasen i breda arbetar- och löntagargrupper och en politisk nomenklatura, inte sällan i konstant fri vandring mellan lobbyism, PR-jobb och näringsliv och däremellan uppdrag för “parti” och stat.

Motsättningarna mellan uppe och nere har alltid funnits där. Hjalmar Brantingsordningssinne krockade med agitatorn August Palms klasspatos. Men socialdemokratin har alltid balanserat dessa bägge temperament. Hemligheten har varit att göra bägge samtidigt. Olof Palme, men även Göran Persson och Anna Lindh,ägde förmågan att vara både statsmakt och parti, struktur och rörelse. Uppenbart är att den förmågan klingat av de sista 25-30 åren.

Statsvetaren Göran von Sydow beskriver i tidskriften Tidens vårnummer denna episka nedgång, inte minst det sista decenniet. Till skillnad från under 1930-talskrisen kunde socialdemokratiska partier efter några år (först ökade högerns röstetal) vinna kraftigt ökat stöd för en annan politik. I de nationella val som hölls närmast före finanskrisen 2008 var den genomsnittliga röstandelen för socialdemokratiska partier 31,6 procent. I de senaste nationella valen är samma andel 24,3 procent.

Den svenska socialdemokratin tillhör de starkare i Europa med mellan 25 och 30 procent, men följer den europeiska trend där de socialdemokratiska partierna rört sig från en nivå på 40 procent under 1970-talets storhetstid, ner mot 20-25 procent i dag.

Orsaken är banalt politisk. Faktum är att vare sig den europiska eller svenska socialdemokratin har lyckats formulera en enda spännande eller systemkritisk tanke under de snart åtta år som passerat sedan finanskrisen inleddes 2008. Är det inte häpnadsväckande? När Panama-papperen läckte ut i våras var det tyst.

Trots uppenbara möjligheter att formulera en folkligt förankrad protest och konkreta politiska förslag mot detta genomkorrupta banksystem så kommer inte ett ord över ledande socialdemokraters läppar. Nordea saknar 80 miljarder, rapporterade Finansinspektionen. Inte ett ord. Åtminstone inga som dånar uti rättens krater. Det är som att socialdemokratin upphört att tala.

Denna socialdemokratins afasi är livsfarlig för långt fler än socialdemokratin. Frånvaron av en vital reformistisk vänster skapar ett tomrum som försvagar livskraften i demokratin.

Den europeiska sociologins mest spännande röst, Colin Crouch, kallar tillståndet för postdemokrati. När eliterna smält samman genom att socialdemokratins ledarskikt (Blair, Schröder, Nuder, Åsbrink) sugs upp av kapitalet och S-partierna för en ekonomisk politik som accepterar hög arbetslöshet och därmed indirekt näringslivets intressen så upphör demokratin att vara en vital kraft för de breda folklagren, de som bar fram socialdemokratin under 130 år, men nu slutar göra det. I vakuumet växer fascismen och rasismen som sätter ord på en rättmätig vrede över fördelningspolitiken, men pekar ut fel motståndare.

Det är klasskamp som pågår, men socialdemokratins inställda agitation och bristande ideologiska och politiska förnyelse gör att det är ras- och kulturkamp som erbjuds väljarna.

En del medborgare väljer rasistiska partier. Men för de allra flesta lämnar socialdemokratins försvagning oss bara med häpnad, besvikelse och en stor politisk fantomsmärta.

Egentligen är det den förlusten som är den verkliga kuppen – mot demokratin.

Det vi ser som ledarskapskriser kring en Juholt eller Corbyn är i själva verket ett slags klasstrider inuti det socialdemokratiska partiet. Är det rimligt att arbetarklassens och det demokratiska systemets behov av en reformistisk vänster kidnappas av lobbyister med en fot i näringslivet som misslyckas både att förnya politiken och att vinna val?

Frågan allt fler ställer sig är om den socialdemokratiska koalitionen kan hålla ihop. Kan den förnyelse som är nödvändig ske inuti dessa partier? Eller behövs det helt enkelt en ny socialdemokrati?

Om Sverigedemokraterna och hur vi ska se på dem

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Jag har hittat en text i sociala medier som kan vara värt att läsa och begrunda. Enligt mig en utförlig och välgrundad text som är skriven av Peter Robsahm.

14470376_1311591838873980_1206440264657644874_n

Jag reproducerar texten här i sin helhet med förhoppningar om att det hjälper att sprida kunskap om vad vi upplever idag i vårt samhälle, och då menar jag inte bara det svenska utan i princip stora delar av Europa. Normaliseringen sker inte bara hos oss. Läs och begrunda.

images

Jag och många med mig kallar Sverigedemokraterna för ett nazistiskt parti. Det händer dock att en del personer – även sådana som normalt ser SD som ett högerextremt och högeropportunt parti – tycker att det är att ta i och missvisande.
Låt mig då förklara min ståndpunkt i den frågan och motivera varför.

När man säger ordet “nazism” ser många det som en synonym till förintelseläger, anfallskrig och införande av diktatur i ockuperade länder. Bland annat.
När jag kallar SD nazistiskt utgår jag inte från att jag tror att de vill införa ett nytt Auschwitz i de småländska skogarna eller vill anfalla främmande makt. Dessutom måste vi skilja på vad detta parti kan genomföra under rådande demokratiska system. Som läget är nu, är det ett parti som måste anpassa sig och kompromissa, dvs uppträda mer rumsrent än de kanske skulle göra om de själva hade absolut makt.
Detta måste man ha i åtanke när man ska bedöma ett parti – egentligen vilket parti som helst: vilken politik skulle de genomföra om de inte behövde kompromissa? Hur skulle Sverige se ut?

Läget idag är på många sätt jämförbart med hur det såg ut i början av 1930-talet och SDs politiska operativsystem fungerar skrämmande likt det som nazisterna på den tiden installerade på Tysklands politiska hårddisk.

1. Skapad hotbild: För att kunna erbjuda människor enkla lösningar på problem som egentligen inte finns, måste man skapa dessa problem. Vi såg det i Tyskland för 80 år sedan, vi såg det på Balkan i början av 1990-talet och vi ser det i Sverige idag. En fungerande propagandaapparat pytsar ut lögner och halvsanningar, dribblar med statistik och siffror och målar upp en svart bild av verkligheten. Man snappar upp människors verkliga oro för de problem samhället kan ha och koncentrerar sig sedan på dessa.
När lögner och myter upprepas tillräckligt ofta, anammar många människor dessa till slut som sanning. Det är ren psykologi. Motorn i den propaganda som svämmar över våra informationskanaler heter Avpixlat och “fotsoldaterna” uppskattas till några tusen. Dessa sitter mer eller mindre heltid vid sina datorer och för en veritabel krigföring på nätet och satelliterna till Avpixlat, sidor som Fria Tider, Exponerat m fl, bidrar till desinformationen.
Hur många gånger har jag inte – och förmodligen också du – sett personer som egentligen inte alls delar SDs människosyn länka till artiklar i Fria Tider? Det har hänt ofta. De har en snygg layout, redaktionellt bra texter och information som ser trovärdig ut. Snyggt förpackat och lätt att gå på om man inte har bra koll på vilka sajter som ingår i det bruna nätverket.

Bit för bit skapas en bild av ett land i kaos, där flyktingar och invandrare kommer hit och tar över, en bit i taget. Kriminalitet och våldtäkter påstås öka lavinartat och förorterna i våra största städer beskrivs som krigszoner dit ingen normalt funtad person frivilligt tar sig.
I en skapad masspsykos är det få som frågar sig i vilken utsträckning de själva drabbats eller har varit med om något av det som beskrivs.
Det är så en pöbel fungerar. Det är så grogrunden för fascism skapas.
Det var så man gjorde på Balkan, där grannar som levt i fred i generationer till slut gick ut och slog ihjäl varann.

På 30-talet hade nazisterna SA-trupper. Dessa var ingenting annat än obildade huliganer som trakasserade människor, hotade och skapade skräck. Idag behövs inga sådana eftersom de “trupperna” finns på nätet. Via det ohämmade näthat som idag är mer regel än undantag, skräms många till tystnad och undfallenhet.

2. Enkla lösningar: När tillräckligt många tagit till sig den falska bilden av hur läget i landet är, finns det tillräckligt många som propsar på att “något måste göras”. Vi ser hela tiden dessa mantran: “vad är det som händer?”, “vakna upp!”, “vart är Sverige på väg?”
När då ett parti som SD – som har mycket mer långtgående planer än bara en annan, mer reglerad eller mer “ansvarsfull” invandringspolitik – lyckats få alla att tro att vi står vid avgrunden, då kan de också servera en lösning på problemet.
När du sett till att svälta ut en person så pass att hen ser läckra stekar med brunsås eller tårtor i varje buske, då kan du ställa fram vad som helst på bordet. Hen äter. Glupskt.
SDs metod brukar jag likna vid någon som puttar i en person i vattnet som man vet inte är simkunnig. Sedan sträcker man sig ner och räcker ut en hjälpande hand.
Men gå inte på det. Det är lika aningslöst som när Rödluvan stolpade fram till “farmor” och blev uppäten av vargen.

3. Den egentliga agendan: Idag behöver vi inte leta efter exempel på representanter för SD som tydligt deklarerat vilket Sverige de vill se. Våra demokratiskt valda politiker målas ut som “landsförrädare” och vår fria media ses som en fiende som ska tystas.
“När vi tar makten” heter det.
Smaka på de orden.
När en moderat, socialdemokrat eller någon annan får makten ser de det som en möjlighet att påverka svensk politik genom argumentation, debatt, politiska kompromisser och lagförslag. Det handlar i de fallen inte om makt såsom ett absolut verktyg att styra och forma landet. Det finns ingen diktatur med i visionerna.
Men när “när vi tar makten” innebär att man vill avgöra vem som räknas som svensk, ska få bo och vistas här, vilken media vi ska ha, vad som anses som “uppbygglig” kultur; när man vill avsätta och tillsätta “godkända” ämbetspersoner, sådana som lyder eller delar ideologi – då pratar vi diktatur.

Röster i de sverigedemokratiska leden finns som vill avskaffa andra partier och införa en enpartistat.
“Den dagen SD vinner och rensar…”, “När jag får makten ska sådana som du få ett nackskott…” – två av hundratals citat som beskriver den dröm om en nationell utopi inom en inte alltför snar framtid.
Vilka nazister hade inte samma drömmar för 80 år sedan?
Richard Jomshof, SDs partisekreterare, har sagt att “budskapet anpassas bara för att partiet ska kunna växa. När partiet är tillräckligt stort kan de egentliga ståndpunkterna artikuleras”.
Behöver jag egentligen säga mer?

4. Föraktet för svaghet: “Vi är samhällets elit, folk vet bara inte om det än”, säger en leende SDUare till reportern i en brittisk tv-dokumentär om Sverigedemokraterna.
Eliten. Det är så de ser på sig själva.
Och det är en ruskigt farlig självbild.
Det finns ett utbrett förakt för de vi kallar svaga, vilket också kan inkludera människor utan röst; de tysta minoriteterna. Det handlar inte bara om flyktingar och invandrare, utan det handlar om människor som av olika anledningar slagits ut, socialbidragstagare och narkomaner – dessa som många tycker att de “försörjer”.
I elitsamhället tillåts inga vara svaga. Människor som bryter synen på vad som är norm, passar inte in. Människor som inte passar in i elitens uppfattning om livsstil och sexuella preferenser kallas för “onormala” och “avarter”.
Så, vad händer då med alla som hamnat vid sidan av samhället, alla funktionshindrade, alla hbtq-personer, arbetsoförmögna, psykiskt sjuka? Inkluderas de i gemenskapen i ett samhälle där alla officiellt ska vara vita, friska, starka och dyrka en rentvättad führer?

Det är dessa saker, och lite till, som gör att jag inte tvekar ett ögonblick att kalla Sverigedemokraterna för nazister. De har bara klätt sig fina och ser inte längre ut som de skinnskallar de en gång var som skanderade ‘Sieg Heil’ på obskyra möten och delade ut rasistiska flygblad om att vi skulle “bevara Sverige svenskt”.
Ingenting av det har ändrat sig. Agendan är precis densamma och ju mer det omkringliggande samhället normaliserar dem, desto närmare sitt mål kommer de.
Snart är de där.

Fascismen är inte längre ett fantasispöke.
Den kan snart vara en realitet, förr än vi anar.
Och det finns ingen annan som kan stoppa “Katla” än vi andra – vi som vill leva i ett öppet och fritt land där alla är lika mycket värda.


Jag anser att SD är nazister i kostym.
Stoppa normaliseringen NU!

images-1

Visst måste man oroa sig!

Salve igen hjärtevänner och MMM-läsare!

Jag har hittat ännu ett inslag i forskningen om vår världssituation. Den uppenbara dubbelmoralen blir så småningom “förd framför ljuset” för oss. Vi får hoppas att sanningar inte behöver vänta i 50 år innan de kommer fram. Det är en hel del som säger att vi måste vakna nu och höja vår knytnäve i luften! Läs och tänk!

Här kommer det: http://jinge.se/mediekritik/nato-bas-och-traningslager-for-is-sida-vid-sida-i-kosovo-nara-eu.htm

Kosovo-Camp_bondsteel_kosovo

NATO-basen Camp Bondsteel i Kosovo

“Vi måste fjärma oss från Nato om vi vill slippa krig”

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Jag kan inte mer än hålla med denna rubrik. Den tillhör författarna och därför har jag skrivit den mellan citationstecken. Jag har nämligen hittat den här artikeln som jag tycker är värd att läsa för sin verklighetsförankring och exakthet i analysen. Den är skriven av Leif Elinder, Anders Romelsjö och Martin Gelin, samtliga läkare och aktiva inom fredsrörelsen och den är publicerad i GP, nätupplagan, den 11 augusti 2016. Jag känner mig tvungen att publicera två av de bilder som var med i mitt senaste inlägg. Läs gärna och tyck och tänk!

Här kommer länken: http://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-m%C3%A5ste-fj%C3%A4rma-oss-fr%C3%A5n-nato-om-vi-vill-slippa-krig-1.3688608

imagesimages6GCXKPTM

 

Vart är vi på väg?

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Mycket vatten har strömmat under bron sedan jag tog mig tid att skriva på bloggen. Orsakerna till det är ointressanta så jag kommer att gå rakt på sak. Som ni kanske redan har märkt så har den delen av det nu nygamla året inte fått med sig mycket positivt. Snarare tvärtom.

Jag skulle vilja börja med det faktum att orden solidaritet, medmänsklighet och empati har förpassats från lexikonet och därmed inte längre återfinns i varken tidskrifter eller tidningar och än mindre i den politiska debatten. Och när de finns med så är de en del av en retorik som är ute efter opinionskapande och röster. Det är verkligen synd. Det är just nu som de orden behövs mer än någonsin sedan Andra Världskrigets dagar.

Ett annat ord som fortfarande kan tänkas finnas men som i praktiken är förvanskat är ordet politik. Idag kan vi faktiskt fråga oss i vilken mån våra politiker verkligen gör politik. Det känns som om de mer och mer dansar finansernas dans och att just därför förhindras våra så kallade representanter att utföra det som de ska, nämligen representera oss och hitta lösningar som har med våra bekymmer att göra. Ofta har dessa bekymmer att göra med just den ekonomiska delen av våra liv. Men stora delar av landets befolkning är verkligen engagerade och politiserade och på den politiska punkten är det en del saker som skulle kunna diskuteras.images4D2SR5AT imagesWQCH63QK

Värdlandsavtalet med NATO som just gått igenom i Riksdagen och som betyder början på döden för den svenska neutraliteten är genomfört av en socialdemokratisk regering som antas vara historiska bärare av just neutraliteten. Det svarar inte till befolkningens aktuella tankar.

TTIP avtalet mellan USA och EU som raserar de demokratiska principerna i de inblandade länderna och som just nu lyckligtvis ligger på is, har i smyg behandlats av folk som vi har satt tillit till och som antas vara försvarare av demokratiska värderingar. Istället försöker de få igenom något som svarar till de stora multinationella företagens intressen helt över huvudet på folken och deras demokratiska institutioner.

Framför terrorattackerna i diverse länder väljer västvärlden att klä sig i vissa färger (läs belgiska och franska) men inte i andra (läs irakiska och syriska). Där har vi massmedierna som spelar en stor roll. De förväntas granska våra politiker och vad som händer omkring beslut som berör våra liv och säkerhet. Istället matas vi med halvsanningar och lögner och med bilder och nyheter som sållas av makten som är på tur. Tänk på kriget i Irak, Lybien, Syrien och den långvariga konflikten med Iran som var på väg att urarta på grund av geopolitiska intressen och alla dem baserade på lögner.untitled

Det som berör oss mest blir vi inte informerade av. Vi kan till exempel bara nämna de specifika vattenfarkoster som grundlöst har antagits vara ryska och som inte har gjort något annat än föstärkt ryssofobin i landet (och indirekt ökat möjligheterna att sluta avtalet med NATO). Eller också kan vi fråga oss hur mycket vi har fått veta om vad just TTIP-avtalet innebär och innehåller.

Länder som väljer krig istället för fred gör det utan sina folks tillstånd. Makthavarna tar för givet att det bara gäller att agera som det internationella samfundet (läs USA och västvärlden) har bestämt. Kosta vad det kosta vill!images6GCXKPTM

Länder som stänger sina gränser för flyktingar som flyr krig och elende i sökandet efter ett bättre liv, tillåts göra detta och dessutom följer andra länder efter med liknande åtgärder som exempelvis Sverige som genomförde en lagändring för att begränsa flyktingflödet till landet och dessutom införde gränskontroller.

Ökade extremhögerkrafter i flera länder med nationalistiska inslag av samma typ som Hitlertyskland inför Andra Världskriget, och dessutom inom länder som då fick kämpa mot just nazismen och fascismen som exempelvis Ungern.

Det vill säga… vart är vi på väg? Finns det mörka krafter som söker ett tredje? Tror ni inte att situationen liknar i mångt och mycket den före kriget? Befinner sig inte muslimerna nu på en liknande plats som judarna befanns då vad gäller hat och förföljelse? Hur är det möjligt att vi inte har lärt oss av vår egen historia? Eller är det så att vi har förts bakom ljuset i så hög grad att vi inte är kapabla att revidera det som hänt då och att analysera det som händer idag? Hur länge ska vi fortsätta med öga mot öga politiken? Det vill säga… hur länge ska vi tillåta vapenindustrin fortsätta växa och utvecklas med hjälp av lydande krafter som väljer att hjälpa till att bomba istället för att stoppa elendet?imagesFör jag är övertygad om att det går att göra nu, med detsamma! Varje land som nu är med och bombar ska dra tillbaka sina styrkor och sluta bidra till fler döda, hemlösa och flyttningar. Först då kan vi tala om lugnare tider för att lösa andra problem. Vi är riktigt många som inte röstade och inte förväntade sig det som håller på att hända idag.

 

Verkligen värt att läsa

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Här är jag tillbaka för att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År 2016, helst med en riktigt bra början på ett slut på kriget, mycket solidaritet och med folk som vågar ta upp xenofobin för att diskutera och utbyta idéer om vad vi ska göra åt detta, med politiker som verkligen börjar göra politik och ta politiken på största allvar, med folk som säger emot istället för att följa efter och göra som man blir tillsagd.

images

Med dessa små tankar och en länk till ett verkligen läsvärt blogginlägg vill jag hälsa det nya året. Vi hörs snart igen. Här kommer länken

Om året som gick, och 2016

 

Något mer om friskolornas plundrartåg.

Salve hjärtevänner och MMM-läsare!

Här får ni något att läsa och häpna över! Jag tyckte att det är så representativt för vad som fortfarande håller på att hända i detta land att jag inte kunde låta bli att blogga vidare:

http://www.hd.se/kultur/2015/03/15/plundring-pagar/

Just ett inslag till i debatten!

Vi hörs och syns!